|
Växter i akvariet är till trivsel både för
dina fiskar och dig. Det är dock oftast mycket svårt
att lyckas med att få växterna att trivas. Detta beror
på många saker, vattenkvalitet, fiskbestånd,
näringsförhållande och många andra. Jag
ska förklara några utav begreppen.
|
|
1. Koldioxidnäring
2. Syre
3. Hårdhet
4. PH-värde
5. Kväve
6. Fosfor
7. Kalium/Natrium
8. Järn mfl spårämnen
9. Ljus
|
|
Så här grönskande
kan det bli, om du lyckas med dina växter. Bilden är tagen
ur mitt 375 liters Discus akvarie. |
|
Faktorerna är många som påverkar växternas
möjlighet att trivas i din akvariemiljö. Förutom
ovannämda har fiskbeståndet utav stor betydelse. Många
fiskarter är olämpliga i planterade akvarium. Detta
är viktigt om man planerar uppföra ett nytt akvarium.
Jag råder dig därför att läsa litteratur
om just den art du tänker hålla.
Vill du t ex hålla ciklider, bör du se efter extra
noga. Det finns dock många ciklider förutom Discus
som går utmärkt tillsammans med växter. För
att nämna någon Tropheus moori från Tanganyika
sjön i Afrika, som är en utmärk algätare och
hjälper dig i din skötsel av växterna genom att
rensa dessa ifrån alger.
|
1. KOLDIOXID.
Detta är växternas viktigaste näringskälla,
och bildas ifrån fiskarnas utandning av förbrukat syre.
I ett akvarium med stort fiskbestånd och dålig vattencirkulation
kan det dock bli överskott. Detta är skadligt för
fiskar och växter. Det gäller att hålla rätt
balans. Under dagen när ljuset är tänt brukar det
inte vara något problem,utan först nattid då både
fiskar och växter utnyttjar syre. Ett tilskott av koldoxid
ska därför endast ske dagtid. Detta kan göras med
hjälp utav diffusionsklocka som drivs med koldioxidgas. Detta
finns att köpa i fackhandeln till rimliga kostnader. |
2. SYRE
Syrehalten är mycket viktig speciellt under natten då
även växterna utnyttjar syret. Se till att hålla
hög syrehalt nattid genom att använda difuser. En anordning
som du kopplar direkt på den utströmande vattenstålen
ifrån din pump, i difusern splitras syret till små syrebubblor.
Gör vattenbyte med minst 1/4 del en gång i veckan, så
undviker du syreunderskott. Ett tecken på detta är att
fiskarna snappar uppe vid utan.
|
3. HÅRDHET
Detta är mycket svårare att själv förändra.
Hårdheten varierar stort beroede på var i landet
du bor. En tumregel brukar dock vara desto lägre söderut
desto hårdare vatten och i norr mjukare. Olika växter
har olika tolerans för hårdheten i vattnet det är
dock viktigare för fiskarna. Försök hålla
dig till den art som trivs till den vattenhårdhet du har
på din ort. Har du för mjukt vatten är detta
lättare att åtgärda genom kalkning, med rätt
dosering. Skaffa dig en GH-test.
|
|
|
Vallisneria spiralis
En växt från Nordafrika och Södra Europa, som
trivs bra i hårt vatten, upp till 15 KH. Behöver stark
belysning,
temp 15-30 grader. PH 6.5-8.0.
Förökar sig med utlöpare från roten.
Blir ca 50 cm hög, vid god skötsel. |
| Karbonathårdhet är en annan
typ av hårdhet som mäts med KH-test. Denna hårdhet
är av stor betydelse för växterna. Du kan sänka
karbonathårdheten med hjälp utav koldoixid tillförsel,
jonbytare, torvfiltrering, eller med syra. Obs! Varning bör
inte göras av lekman. |
4. PH-VÄRDE
Detta anger hur surt vattnet är. Ett neutralt vatten har
PH 7.
Vattnet i vårt land varierar från ca 6.3-7.8. Vattnets
PH värde kan förändras genom koldioxidhalten
desto mer desto surare vatten. Mycket gammalt vatten med dålig
cirkulation och många förmultnande växtdelar
sänker PH värdet till farliga gränser för
dina fiskar, även växterna trivs dåligt i ett
alltför surt vatten.
Ett genomsnitts värde där de flesta växter trivs
brukar vara runt 6.8, vilket är lagom för de flesta
fiskarter, dock ej Afrikanska ciclider som trivs vid ca 7.5-9.0.
Ett för högt PH värde är till nackdel för
de flesta växter. Planera dina växtval efter det PH
värde dina fiskar trivs i.
|
5. KVÄVE
Ett av växternas viktigaste näringsämnen. Dina
växter använder sig inte av kvävet i sin naturliga
gasform, utan i form utav ammonium. Ammonium bildas av fiskarnas
ammoniak utsöndring, detta sker bäst i surt vatten.
I basiskt vatten (över PH 7) sker inte denna omvandligsprocess
i någon högre grad utan ammoniaken består,
och ett giftigt överskott uppstår därför.
Se till att göra ständiga vattenbyten för att
förhindra detta. Obs. ge aldrig dina växter vanlig
blomsternäring, eftersom detta innehåller kväve.
|
6. FOSFOR
Fosfor används inte i sin naturliga form utan som fosfat.
Ett underskott av detta
är nästan aldrig problemet utan ett överskott.
Detta överskott bildas av foderrester mm. Detta kan också
förhindras av vattenbyte.
|
7. KALIUM/NATRIUM
Natriumbrist förekommer sällan utan finns naturligt
i ditt vatten. Kaliumbrist är dock vanligt, kan förhindras
genom tillsättning av mineralsalt, eller genom tillsättning
av växtnäring som innehåller rätt dosering.
|
8. JÄRN OCH ANDRA SPÅRÄMNEN
Järn är det viktigaste spårämnet, och
en brist av detta förhindrar fotosyntesen. En brist av
järn kan upptäckas genom att dina växter blir
tunna och gula, slutligen genomskinliga. Några andra näringsämnen
som också är viktiga är molbyden, bor, mangan,
koppar, zink brukar alla ingå i växtnäring för
akvarie växter.
|
9. LJUS
Detta är den absolut viktigaste faktorn för att få
dina växter att trivas.
Det finns många ljuskällor att välja jag kommer
dock endast att ta upp den vanligaste d.v.s. lysrör. Lysrör
är en bra och effektiv ljuskälla för akvariebruk,
ger mycket ljus av lite el.
Ljus mäts i bl.a. Kelvin skalan. En rätt ljusbild
är viktig d.v.s. blandningen av rött och blått
sken. Ett normalt dagsljus en mulen dag motsvarar ca 10 000
Kelvin (en rätt hög andel blått ljus). Ett bra
genomsnittligt värde för dina växter bör
ligga på ca 8 000 Kelvin. Har du en ljusramp med plats
för två eller fler rör går det bra att
blanda olika för att få det resultat du vill ha.
Det röda ljuset får växterna att växa på
höjden och det blå på bredden (kraftigare plantor.)
obs! alger trivs bäst i en hög andel blått ljus.
Vad är då lagom styrka för ditt akvarium, Förenklat
kan du räkna ut det så här: antal liter ggr
0.4 anger hur många watt dina lysrör totalt bör
ligga på. Belysningstiden bör ligga på minst
11 timmar och max 15. Du bör byta lysrören vart år,
eftersom de förlorar i intensitet.
Av Anders Nilsson.
|
|